Duracellkaninen

Efter att ha skällt ut 14 åringen efter noter, nåja det var nog ganska militäriskt rakt på sak, så är det väl inte mer än rätt att man talar om för honom att han är en bra pojk ändå. Upprinnelsen till avhyvlingen var sedvanligt tonnårsskryt i början av våren och hur lätt det skulle vara att klippa gräset hemma på gården! Dealen var den att pappa och mamma skulle sponsra 1 st fotbollscup i Göteborg och 2 st hockeyskolor i Falun, mot att Marcus skulle klippa och trimma gräset hemma på tomten under hela sommaren… 

Sagt och gjort avgifter betalades och cup´er samt hockeyskolor avverkades utan att det skedde någon form av avverkning på det gröna som kallas gräs…  Dock hade han en kommentar om att han skulle försöka lägga konstgräs istället, så han slapp gräsklippningen varvid han fick förklaringen vad konstgräs kostar.. Täcks inte riktigt av månadspengen förstod han..

Nu kan man ju tro att det handlar om en fotbollsplan till tomt, men saken är den att det tar ca 20-30 min att klippa allt, och då har man dessutom kört trimmer med…

Där av det lilla Man to Man talk vi hade… 

Jag sa att inte ens en halvtidsarbetande konsultchef på Logica har den timmlönen som Marcus skulle haft om han lagt ner tiden på gräsklippning för att täcka avgifterna..    Han kontemplerade en stund på sitt rum.. torkade tårarna och kom ner och sa att han förstod vad jag menade och att det inte skulle upprepas..

Jag förklarade att vi är stolta över våra pojkar och att det är ok att göra fel..  bara man lär sig något av det och att man inte upprepar samma fel gång på gång.

Nu för att vända till mer positiva tongångar så är det så att det görs mer rätt än fel av grabbarna. Marcus som är den äldre sköter sin skola exemplariskt..  (vilket hans pappa inte gjorde) Han ser till att hålla koll på utrustning och vilka tider han har träningar och match. Dessutom så är han en bättre kock än vad hans mamma är och ser till att det är rejäla måltider som intas innan det skall tränas eller spelas match. Jag lovar att ingen skulle bli besviken om jag bjöd på middag, och efteråt talade om att det var Marcus som lagat till maten.

Han har väldigt höga krav på sig själv och man får ibland stötta honom med att förklara att det är ok att slå en passning fel eller stå på fel plats.. Det gör alla.. Även pappa, fast han nästan är perfekt..

Det som är mest framträdande är dock orken och uthålligheten på "kaninen" för han är verkligen som en duracellkanin, och det går inte många sekunder under hans vakna tid där det inte hoppas i trappor, springs eller görs armhävningar..  Dessutom så börjar vår granne Rolf bli allvarligt orolig för sina rutor i kuvösen..  Armävningarna har gett effekt och skotten från rampen på baksidan har tendens att studsa ända upp till Roffe..

dsc_0243

För att nu spara in på nya glasrutor, träningsavgifter,skridskor, grafitklubbor samt utrustning som vuxits ur, så har jag börjat jobba som livscoach under pseudonymen Peter Nilsson.. Och under här så hittar ni en länk till en upptagninng vi gjorde för ett tag sen under rubriken "När barnet inte platsar i laget"

Livscoachen

\\ M

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s