Som man sår

Jag har tydligen nånting i mig och jag är inte riktigt säker på vad det är..  Märkte av delar av det i morse när jag satt vid frukostbordet mitt emot Lajnus som ivrigt tuggade på en macka med rökt kalkon.. Mitt i tuggandet så avbryter han sig och tittar på mig, flinar och sakta drar ut hela den lilla tunna skinbiten som omger kalkonskivan.. Jag bara tittar fånigt på honom och undrar om det är ok att sälja sina barn på Blocket eller om det finns hjälp att få..

Nästa gång jag märker av det är när jag hinner med att slå mig ner med mina kollegor som fikar, och konversationen på ett mysko sätt bara spårar ur.. "Hungran" konstaterar snabbt att det måste bero på mig och att det tydligen är vanligt förkommande..  Å jag som smög för att inte märkas.. 

Tredje gången som jag förstår att nått inte är som det skall med mig är när jag kommer ner från övervåningen och Fru B  som sitter i soffan utbrister..  – Vad är det med dig?  Vadå frågar jag? inge särskilt tror jag..  Varvid hon snabbt replikerar..  -jo du flinar så där konstigt som om du gjort nått eller skall göra nått bus..  -Å när du gör det så blir jag nervös för man vet aldrig vad som du kommer att hitta på.. 

Vadå hitta på.. Buset hittar mig.. Det typ bara bubblar upp och det måste nog vara så att jag lider av ett litet busfrö som bor i mig..  Så det jag såg i morse i Linus ögon var förmodligen en mutation för hans busfrö är stort som en avocadokärna.. 

Men sätter man potatis så får man potatis..

\ Busan

Ps. nu ska jag spela in Fru B när hon snarkar  Ds.

One thought on “Som man sår

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s